”Du ska resa till de nio kontinenterna”, Xiaolu Guo

Skärmavbild 2018-08-06 kl. 10.44.52
Du ska resa till de nio kontinenterna är författaren och filmskaparen Xiaolu Guos berättelse om sin uppväxt i Kina. Från den fattiga barndomen på landsbygden och i ett kommunistiskt kollektivboende, till åren på filmskolan i Beijing på nittiotalet och vidare till kulturkrocken när hon via stipendium tar sig till London.

Det är en stark skildring av att växa upp som kvinna i ett land där flickor väljs bort vid födseln, av att vara konstnär när censuren är ett ständigt hot – och av att vilja vara lojal mot sina rötter och på samma gång fly dem.

Det är något med Xiaolu Guos sätt att skriva som liksom gör mig sömnig. Fastän handlingen egentligen borde vara helt i min smak, hålla mig vaken sent in på småtimmarna, så blir det snarare tvärtom. Jag somnar efter två sidor. Jag har verkligen försökt läsa den, men efter drygt halva ger jag upp.

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

”Istvillingar”, S.K Tremayne

 

Skärmavbild 2018-08-11 kl. 15.06.08

Lydia och Kirstie är enäggstvillingar – sex år gamla, oskiljaktiga och så lika att inte ens deras föräldrar alltid kan säga vem som är vem. Så händer det som bara inte får hända: Lydia faller från ett balkongräcke och dör. Kvar är den förvirrade Kirstie och hennes förtvivlade föräldrar Sarah och Angus.
Efter ett års tungt sorgearbete beslutar sig familjen för att flytta till en liten isolerad ö i Hebriderna där de ärvt ett hus som inte varit bebott på flera decennier och som saknar elektricitet. De vill börja på nytt, komma bort från alla plågsamma minnen.
Men inget blir som de hoppats. Kirstie beter sig allt egendomligare – hon tycks djupt olycklig och hävdar att de förväxlat henne med den omkomna systern. I skolan skyr de andra barnen henne, hon som alltid haft en syster och själsfrände är nu outhärdligt ensam.
Angus tvingas ofta resa bort på grund av sitt arbete och Sarah känner sig alltmer isolerad och förtvivlad. Deras äktenskap blir sämre i stället för bättre. Oron för Kirstie – eller är det Lydia – bara växer. En fruktansvärd misstanke pyr inom Sarah – vad var det egentligen som hände den där olycksdagen då hennes dotter dog?

Överraskande bra. Hade svårt att lägga ifrån mig den!

8/10

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

”Skallra”, Fiona Cummins

Skärmavbild 2018-08-06 kl. 10.38.10.png

Första boken i Samlaren-serien:

En psykopat mer skrämmande än Hannibal Lecter rör sig på Londons gator. Han planerar allt i minsta detalj och lever två helt olika liv. I det ena är han som vem som helst. I det andra är han föreståndare för sin familjs ytterst makabra museum.

Nu har det blivit dags för ett tillskott till samlingen, och han är redo att mata sin besatthet. Samlaren är på jakt. Och Jakey Frith och Clara Foyle har något gemensamt – de har vad han behöver.

Det som följer är en skräckinjagande katt-och-råtta-lek mellan den djävulske samlaren, Jakeys far och Etta Fitzroy, en problemtyngd kriminalinspektör som utreder ett antal kidnappningar.

Skallra utforskar den tråd av mörker som löper genom oss alla och ger en isande, fängslande inblick i en psykopats hjärna.

Intressant och hyfsat unik plot, men jag fastnar aldrig riktigt i handlingen. Jag gillar ju att läsa deckare, men är svårflörtad på den punkten och den här räckte inte riktigt till. Men tycker den som anser att handlingen verkar intressant ska ge den en chans!

Publicerat i 2018, Bokrecension, Debut, Deckare, Ej utläst, Modernista, Uncategorized | Lämna en kommentar

”När du vänder dig om”, Pernilla Ericson

20180704-163012.jpg

 

”När du vänder dig om” av Pernilla Ericson blev en mycket positiv överraskning. Pernilla skriver rappt, snabbt och utan en massa krusiduller, vilket ger ett bra flow i texten. Handlingen är otroligt intressant för en IT-intresserad och det blir inte sämre av att dessutom är baserat på verklighet. En modern kriminalare. Jag tycker det är extra kul att läsa en bok av Pernilla, för jag minns så väl när jag läste hennes reportage i tonåren, om det var Frida, Solo eller VeckoRevyn? Precis som med Caroline Engvall, och nu är de båda författare.

”När du vänder dig om” är den tredje boken om Erlagruppen, men böckerna kan läsas fristående. Det här var den första jag läste och vill absolut även läsa de två första. Rekommenderas!

En vilt främmande, berusad man tar sig in i en kvinnas hem på Södermalm i Stockholm, och våldtar henne brutalt. Polisen kan gripa mannen på plats. Det hela verkar först vara ett enkelt fall, men utredningen faller ihop som ett korthus. Det fanns en skriftlig inbjudan, och mannen går fri.

När polisen börjar gräva hittar de ännu en snarlik anmälan. Det här blir upptakten till en utredning som helt saknar motstycke: grova våldtäkter med förövare som inte kan dömas. Skräcken sprider sig. Specialteamet Erlagruppen med polisen Liv Kaspi i spetsen återförenas och uppdraget sätter gruppens medlemmar på prov i en jakt på förövare som förföljer och terroriserar kvinnor. Liv Kaspi kämpar samtidigt med sitt privatliv. Hon har vågat älska en man med bakgrund i den undre världen men kan hon lita på honom?

8/10

Publicerat i 2018, Betyg 7-8, Bokrecension, Deckare, HarperCollins, Uncategorized | 1 kommentar

”Förändring”, Mo Yan

Skärmavbild 2018-05-05 kl. 12.05.21”I Förändring berättar nobelpristagaren Mo Yan om sitt eget liv under det senaste halvseklets politiska och sociala omvälvningar i hemlandet Kina. Med små, subtila medel tecknar han en bild av den lilla människans plats i de stora skeendena. Det handlar om pojken som blir utslängd från skolan, om den unge mannen som lite motvilligt gör karriär inom militären, och om författaren som får sitt stora genombrott.”

Jag kommer inte in i den här berättelsen överhuvudtaget och tycker det känns väldigt pladdrigt, trots att den är så tunn och borde vara mycket koncentrerad med tanke på dess innehåll. Har även ”Vitlöksballaderna” av Mo Yan så ska ge den en chans men ”Förändring” var verkligen inte min typ av bok.

Publicerat i 2018, Övriga förlag, Bokrecension, Bonniers, Ej utläst, Uncategorized | Lämna en kommentar

”Eileen”, Ottessa Moshfegh

IMG_5919Vilken vrickad historia.

Det är inte mycket med julen som gör Eileen Dunlop särskilt glad. Hon är en försynt men djupt bekymrad ung kvinna fångad mellan rollen som sin alkoholiserade pappas vårdare och ett dagjobb som sekreterare på Moorehead, ett ungdomsfängelse för pojkar, fullt av sina egna vardagliga fasor.

Ottessa Moshfeghs karaktärer i ”Eileen” kan vara de tydligaste jag någonsin sett, hennes sylvassa beskrivningar i de små saker som porträtterar en människa är geniala och gör att jag med ens ser personen framför mig. Eileen är en märklig person som man skulle vilja fika med, för att se vem som egentligen finns där bakom. Själva storyn i sig har jag svårt att riktigt greppa, för det här är ingen roman med tvära kast utan det går snarare i samma spår ända till slutet. Lite som en dagbok på Eileens makabra sätt. Det här är också en bra bok som skildrar ensamhet och vad den kan göra med en människa, och ur den aspekten är det egentligen en viktig men rätt sorglig bok.

7/10

Publicerat i 2018, Betyg 7-8, Bokrecension, Debut, Modernista, roman, Uncategorized | 1 kommentar

”Inlandet”, Elin Willows

Det är alltid intressant att läsa om platser där man själv känner igen sig, så det var med spänning jag började läsa ”Inlandet” av Elin Willows. Men, nja.
Skärmavbild 2018-03-10 kl. 10.24.05

Kan man börja om var som helst, skapa sig ett nytt liv någon annanstans?

En ung kvinna från Stockholm fyttar till sin pojkväns hemort, ett litet samhälle i Norrlands inland, Platsen kallad. Men relationen tar slut redan innan de hunnit fram. Hon tar ett jobb på en mataffär och blir kvar på orten av skäl hon själv inte riktigt begriper. Sakta men säkert arbetar hon sig in i platsen, och låter den arbeta sig in i henne. Det nya samhället har andra, okända koder. Här lämnar man dörren olåst, super på Hotellet på lördagarna, kör bil på isen. Hur blir man en del av något nytt?

Platsen låter väldigt likt Plassn, det vill säga: Arjeplog. Men jag förstår mig inte riktigt på den här boken. För min del känns det som om jag läser samma kapitel om och om igen, för det händer i det närmaste ingenting. Måste det alltid vara svårt och vemodigt när en roman utspelar sig här uppe? Lite tröttsamt känns det ju. Jag gillar ändå Elin Willows sätt att skriva, hur hon lyckas nagla fast de små detaljerna som preciserar hur livet på en liten ort kan vara.

6/10

”Inlandet” finns bland annat hos Bokus och Adlibris.

Publicerat i 2018, Betyg 4-6, Bokrecension, Debut, Natur & Kultur, Natur och kultur, roman, Uncategorized | Lämna en kommentar