Feghet

Det råder inget högtryck på bloggen för stunden. Jag har redigerat drygt 10 000 ord och skickat ut dem till mina testläsare ännu en gång. Det är lustigt. Först skrev jag ut sidorna för att ge dem till en som skulle läsa, men tänkte att jag ju kunde passa på att läsa det utskrivet själv först. Jag uppmärksammade massor av potentiella förbättringar och det där nerkladdade manus kan nog ingen annan läsa. Intressant att det som känns färdigt aldrig har en tendens att bli just färdigt. Undra om det enda stoppet är utgivning, eller om det för egen maskin någonsin är möjligt att sluta och säga ”stopp, ni kan det faktiskt inte bli bättre”. Jag är tveksam.

På nattduksbordet ligger kärleksromanen ”Anna och Edward”, den inspirerande ”Vad är konst?” och tillsammans med dagens knallgula nykomling ”Nu har det banne mig gått för långt! – Arga brev till radionämnden” har jag, i alla fall som det känns just nu, tre bra recensioner på gång.

Det känns som om jag möjligtvis håller på att insjukna och kanske det är därför jag idag fick för mig att börja publicera mitt manus på Kapitel 1. Jag har länge med en oro i magen tänkt på den dagen, men så kände jag bara att nej, nu får jag faktiskt ta och skärpa mig. Feghet har aldrig varit vägen till framgång.

Det här inlägget postades i Kär lek?, Läsande, Skrivande. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Feghet

  1. bermudabenny skriver:

    Meh, feghet är det enda jag behärskar – hur ska det gå för mig nu? 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s