Gick en sväng till Emmaus idag, och nu var det ett bra tag sedan jag var där sist så minsann, hade de inte några böcker som jag inte redan sett tjugotvå gånger? Jo, minsann, det fanns till och med ganska många.Det slutade med att jag fick börja plocka ur böcker från korgen, för jag skulle trots allt orka bära hem allting också. Så här blev blev högen som landade på köksbordet:

”Ett nytt land utanför mitt fönster”, Theodor Kallifatides
”Herakles”, Theodor Kallifatides
Oklart varför jag köpte dessa. Tänkte först att det var någon grekisk gud som skrivit dem, men sen kom jag på att jag antagligen läst om Theodor i den här.

”Den gudomliga komedin”, Dante Alighieri
”Processen”, Franz Kafka
”Krig och fred”, Leo Tolstoj
”Stolthet och fördom”, Jane Austen
De här titlarna grundar sig i det här med världens bästa böcker. De finns alla med på den där listan i Aftonbladet som jag läste (och begrundade) i somras, som genererade en jakt på en egen lista. Hur jag lyckades komma ihåg dem vet jag inte. Det fanns även några böcker i ”Tusen och en natt”, men de var ganska stora och tunga, och hur många är det i den serien då? Jag har märkt att ofta är det ju så med de där klassikerna att det inte bara är en bok, utan flera. ”Don Quijote” var två tegelstenar. ”Anna Karenina” är tre böcker som antagligen har minimal textstorlek. ”Krig och fred” är också en trilogi. Eller ja, det kanske finns fler delar, inte vet jag.

Utöver ovan nämnda slank även ”Dårskap i Brooklyn” av Paul Auster, samt ”Vad gör alla superokända människor hela dagarna?” av Fredrik Lindström. Den förstnämnda på grund av att skrivit den omtalade ”New York-trilogin” som jag fortfarande har stående i bokhyllan under oläst. Huruvida det nu kanske är ett argument till att jag inte borde köpt den … hm. Well. Moving on som Sarah Dawn Finer så fint sjunger…

(Och ja, Fredrik Lindström köpte jag bara för att han, trots allt, är Gud.)