”Krig och fred”, Leo Tolstoj

Jag gillar sättet Tolstoj skriver på, och jag gillar berättelsen som inledningsvis utspelar sig på flashiga fester i mitten av 1800-talet, men när napoleonkriget utbryter och handlingen förflyttas från kristalltäta festlokaler ut på slagfälten … försvinner intresset en aning.

Det är svårt att läsa en bok vars handling upptar en av få saker som man verkligen inte har något intresse av. Jag har inget intresse av bataljoner, kosacker, skvadroner, generaler och adjutanter. Det är som när jag försöker läsa om bilar, tankarna bara svävar iväg till helt andra saker. Alla byråkratiska namn med ryskt ursprung gör det inte heller mer läsvänligt. Dock gillar jag som sagt hans sätt att berätta och har höga förhoppningar till ”Anna Karenina” som står oläst i bokhyllan (ok, på grund av platsbrist så står de tre böckerna i förrådet). Den som till skillnad från jag själv inte ser det militära stuket som en hinder gillar säkert ”Krig och fred”. Själv stannar jag halvvägs in i den första delen (av tre).

(6/10)

Andra bokbloggare om ”Krig och fred”:
Ingrids boktankar

Annonser
Det här inlägget postades i 2011, Betyg 4-6, Bokrecension, Ej utläst, Forum, Klassiker. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s