Grundläggande genetik. Vilken osmickrande titel. Under den korta tiden jag läst boken har två vänner tagit i den. Båda gångerna låg den på en soffa med framsidan nedåt, och när de fick syn på framsidan och därmed även titeln blev reaktionen densamma för dem båda: ”GUD vilka konstiga böcker du läser!”Men nej, så himla konstig är den faktiskt inte.

Det handlar om Jakob Lundwall, en trettioårig man i Stockholm med ett stort intresse för designmöbler och med ett stadigt avtagande engagemang för vänner och familj. Romanen börjar med att en polis plingar på hans dörr och något obekvämt berättar att Jakobs mamma har dött, och vi får i ”Grundläggande genetik” följa honom under de två efterföljande veckorna från detta besked. Han försöker ta reda på varför modern dog, och han försöker ta reda på vem som var hans far.

Visst finns det några avsnitt här och där som handlingen hade klarat sig bra utan, men det här är en välskriven roman med den typen av språkanvändande som gör att en annan språkintresserad lär sig saker. Nya ord. Olika sätt att binda samman parallella handlingar från olika tidsperspektiv. Mikael Fant varvar kapitel med Jakob som vuxen och Jakob som barn och han gör det på ett snyggt sätt. Dialogerna är aldrig intetsägande och alltid roliga att läsa, även om de handlar om sorgliga saker. Mycket ironi och sarkasm. jag älskar ironi och sarkasm.

På bokens baksida finns ett citat från Göteborgs-Posten som lyder ”En inre och yttre odyssé … Upplevelser som format huvudpersonen, smärtsamma och skamfyllda, varma och ömma, skildras med en närvaro som vore de självupplevda”. Precis så är det. Jag tyckte flera gånger att det var lite småkusligt personligt, trots att den inte är  självbiografisk.

Titeln och omslaget känns passande efter att ha läst boken, men en titel och ett omslag ska trots allt främst syfta till att folk ska bli intresserade före de har läst den. Jag förstår grundläggande genetik, nu. Jag förstår blåögdhet och halva sanningar, nu. Men det här är ingen typ av facklitteratur, överhuvudtaget, trots att titeln verkligen låter så och omslaget ser så ut. Det ser ut som något tillhörande Henrik Fexeus, inte Mikael Fant. Det här är en välskriven debutroman som bör läsas för läsandets skull, inte för att få sig en grundkurs inom grundläggande genetik. Jag hoppas därmed avskräcka några potentiella läsare som, i likhet med några av mina vänner, sneglat på boken men sedan lämnat den därhän på grund av att den vid första ögonkastet verkar så himla svår. Ingen kärlek vid första ögonkastet där inte, men låt den passera en gång till, beställ den från Adlibris där den idag finns för nästan inga pengar alls, öppna den och läs, njut.
Och bli påmind om att det är insidan som räknas.

(8/10)

Andra bokbloggare om ”Grundläggande genetik”:
Paperback lover
Bims blogg
Hanssons blogg