Stormstyrkor och refuseringsbrev

Sitter på tåget, snart i Göteborg, sen vidare mot Malmö. Har varit borta två veckor så det ska bli intressant att se om kaktusen lever och huruvida jag egentligen bar ut den där soppåsen innan jag åkte. Undrar även hur det ser ut i postlådan, vilka avier som ligger där och kanske även ett eller annat refuseringsbrev redan har hittat dit.

Pappa ringde imorse, han är i Norge och åker Hurtigruten. Han gör det ganska ofta och hoppas alltid på blåsigt väder. Sånt som andra anser är katastrofalt väder tycker han är det bästa, men nu har han nog uppmärksammat att även han har sina gränser. De senaste dagarna har det varit storm och han har knappt kunnat gå ur hytten. Inatt var det orkan. Orkan. Lite avundsjuk är jag ändå, jag älskar också att åka båt och har inget emot att det gungar. Minns fortfarande när jag var liten och vi skulle åka på släktträff i Lofoten. Ungefär 95 % av båtens passagerare låg däckade i någon soffa alternativt stod och kräktes i nåt hörn. Ja, förutom pappa och jag då. Han gick till caféet och frågade efter kaffe men fick bara en smått idiotförklarande blick tillbaka. Själv fann jag en lång korridor med halkigt golv där jag satt mig ner och åkte rutchkana. När jag kom till ena änden vände jag bara på mig och följde med vågen åt andra hållet. Ja, ni hör att jag alltid har varit bra på att hålla mig sysselsatt.

Annonser
Det här inlägget postades i Privat. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Stormstyrkor och refuseringsbrev

  1. Lina skriver:

    Åh vad fint, du och pappa. Märkte att jag var med er på resan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s