Fick genom Ann Ljungberg syn på den här artikeln, vilken fick mig att sucka något. Jag har en del citat från låttexter i ”Kär lek?”, och har även funderat en del huruvida det är ok eller inte. Författaren (och advokaten) Lars Rambe skrev så här om saken:
”Enligt svensk upphovsrätt går det bra att citera en vers ur en sångtext utan särskilt tillstånd eller överenskommelse. Det är praxis. Precis där drog jag gränsen i min senaste roman Skuggans spel. Naturligtvis måste man citera korrekt och med hänvisning till vem som som skrivit texten. Uppenbarligen är det andra regler i andra länder. Upphovsrätten kvarstår i 70 år efter författarens död. Så det är fritt fram att använda äldre texter i större omfattning, men då måste man vara noga så att man inte gör intrång i översättares eller uttolkares rättigheter.”
Efter en förfrågan på Twitter fick jag från @QueenOfelia (Marthina Elmqvist) en länk till ett inlägg från John Ajvide Lindqvist som lustigt nog nyligen bloggat om just detta.
Cecilia Nilson, publicistisk chef hos Rabén & Sjögren, svarade på Twitter (@Cecilian): ”Å, alltid så svårt. Skulle säga ja, om man noga anger källan. Vår jurist skulle säkert inte hålla med …”
Så, sammanfattningsvis:
- Sverige har milda upphovsrättsregler gällande citering.
- Var noga med att ange vem som skrivit låttexten.
- En vers, fyra rader är ok.
- Vid utlandslansering kan flertalet citat behöva strykas på grund av betydligt hårdare copyrightregler.
- Sociala medier är fantastiskt.
Malin Johansson - skriver mycket, läser mer. 
I hear you!
GOOD! 😉
Vill bara förtydliga: Det jag sa ja till är alltså fyra rader, ungefär en vers.
Ah, lägger till det 🙂 Tack!
När jag såg rubriken tänkte jag genast, aha (!), det konstnärliga värdet av att citera låttexter i bokmanus. Det här var mycket mer intressant dock, för det kan ge stora bakslag om man inte tänker efter före. Och upphovsrätt är nog inte det som de flesta som skriver har i åtanke först och främst…
/Malin
Visst är det så! Och även svårt att ha koll på för det är ju inte direkt något man tänker på när man skriver in en rad man lyssnar på … ”hm, kanske skivbolaget vill ha 4000 kr för att jag skriver in sju ord från en av ‘deras’ låtar i mitt manus?”
Njae … skulle inte tro det. Snarare tvärtom tänker man ”Åh, nu blir nog det här bandet smickrade om de (as if) skulle läsa min bok!”
🙂
Ja, det där är verkligen svårt. Vi har ju musik omkring oss hela dagarna, och det känns så trist om karaktärerna i böckerna bara lite diffust ”lyssnar på musik”, för varje låt förmedlar en viss känsla. Känns roligt om en karaktär bara sjunger med i en låt ibland, inte tänker man på upphovsrätten då. Men jag har alltid varit noga med att inte citera mer än en kort rad och alltid skriva vem låten härstammar ifrån, men är det en lite äldre och känd låt känns det ibland överflödigt att skriva upp artisten 😉
Men ska nog se över det där lite noggrannare, så det inte blir några problem med mina manus …
Vad jag har förstått så blir det inte problem om karaktären sjunger med, så att säga ”säger det”. Men om man har ganska många som för att förmedla en känsla blir det ju en aning fånigt om man måste gå och tala högt hela tiden … ja, om man nu inte skriver en ny version av Sunset Beach 😉
Hej!
Jag hade först mängder av låt-citat i min roman, ett för varje kapitel. Lektörer och läsare verkade inte gilla det, så det var en anledning till att ta bort dem. Dock har jag läst en bok av Mariette Glodecke, Röda Vita Rosen, och dessutom talat med henne om just det här. Hon hade nämligen gjort som jag, och fick vända sig till respektive upphovsman och begära tillstånd. Alla citat har källan angiven längst bak i boken. En del hade även nekat. Jag har dock svårt att föreställa mig att man inte skulle få låta sina karaktärer lyssna till musik? Skulle upphovsrättsinnehavaran driva process om det? Jag har mycket musik i min roman, aldrig tänkt på att Björn och Benny skulle ha någon invändning!? Fast i något fall ändrade jag det till att min karaktär lyssnade till en text om en kvinna som vill bli älskad, bla, bla, alltså inte direkt återgivet men den som har hört låten kanske kan ana åt vilket håll mina rader pekar …
Vi har snälla citat-regler i Sverige jämfört med andra länder, och jag har svårt att tänka mig att någon upphovsrättsinnehavare skulle bråka om det såvida man nu inte använder låtar i mycket otrevliga sammanhang. Möjligen om man skriver en bestseller och de vill ha sin del att de blir giriga, men den dagen … 😉 Jag har också mycket låt-citat i min roman och visst passar det inte alla, men många har ändå tyckt om det och jag ville verkligen ha det så. 🙂
Malin, din länk till Aivide leder inte till det du nämner, att han har skrivit om upphovsrätt. Jag kan inte hitta det du tydligen har läst.
Tyvärr verkar länken vara omdirigerad till något annat, men mycket kan väl hända på fem år … 🙂
Jag tänkte för ordningens skull bidra med hur det gick till i mitt fall när jag befann mig i den sitsen att jag ville ha med delar av en låttext i min roman.
Den organisation som i Sverige representerar den amerikanska låt jag ville använda mig av hävdade att citaträtten INTE gällde i detta fall. Det är osannolikt att de hade dragit mig inför rätta och inte vet jag hur en domstol hade ställt sig till frågan, MEN det var också väldigt lätt och smidigt att betala en mindre summa och på så sätt vara på den säkra sidan.
Här är mitt inlägg om saken: http://allabloggarutomjag.blogspot.se/2017/04/forfattarskola-30-att-kopa-sig-fri.html