Den tredje och avslutande delen i trilogin Hungerspelen får mig aldrig intresserad. Till skillnad från de två andra böckerna kändes det nu väldigt mycket science fiction helt plötsligt, med underjord, fredsväktare, märkliga varelser och krig, krig, krig. Det kändes även som att språket blivit lite sämre igen, och meningar som ”Jag befinner mig på en båt av glasyr och blågröna vågor kastar den hit och dit och jag tappar fotfästet” läste jag visserligen flera gånger, men inte av rätt anledning.
Det må så vara att det ska finnas en massa politiska budskap i det hela men för mig blev det bara tråkigt. Jag brydde mig inte ens om vad som skulle hända, inte ens i slutet. När själva upplösningen var nära försökte jag verkligen koncentrera mig för att inte missa den, men när den väl kom … ryckte jag bara lite på axlarna och påbörjade en ny bok. Tror helt klart den här gör sig bättre på film, i alla fall för mig.
(3/10)
Malin Johansson - skriver mycket, läser mer. 
Jag blev jättebesviken på att trilogin avslutades med en så svag bok. Tyckte den första var jättebra, sen blev det bara sämre och sämre. För mig försvann Katniss och de andra karaktärerna i politiken och rebell-tjafset och det fanns inget som lockade till fortsatt läsning. När den största irritationen lagt sig tyckte jag dock att några av meningarna i slutet var fina.
Just precis som jag tycker! Himla trist, men det kan väl vara svårt att upprätthålla samma stämning utan att det blir upprepningar … Men nä, blä … 🙂
Och jag håller också med dig! Gillade både första och andra delen, men den tredje gjorde mig grymt besviken. Den var… tråkig!