Tänk att en bok stundtals kan kännas så otroligt intelligent och träffande, för att i nästa stund helt sväva iväg i något flummigt som antagligen är hemmahörande långt bortom Vintergatan. Det är störigt, men också en aning fascinerande.
Instagram
Inga Instagram-bilder hittades.
-
Senaste inläggen
Kategorier
Senaste kommentarer
En droppe midnatt… om ”En droppe midnatt… MarveW om ”Brevet till Alice… Skriva läsa leva om ”Det lilla bageriet på s… Mitt fotokonto
Antal besökare
- 555 336 hits
Kalender
Följ mig gärna på Facebook :)
Tycker ibland att författares debutbok kan vara så. Ena sekunden är jag förtrollad och helt inne i vad som händer. Sedan kan det komma ett stycke där bubblan spräcks och jag tänker: vad tänkte hon eller han? Så får jag kämpa för att bli förtrollad igen. Sedan läser jag den andra boken av samma författare och har inte alls samma problem. Skumt 🙂
=) man kanske lär sig av sina misstag … 🙂
Det trodde jag var en myt!:P
😉 Just den här är ju dock mer åt det facklitterära hållet, så jag tror ojämnheten som jag upplever mer beror på att vi är olika än på att hon skrivit konstigt. Hon är nog ganska konstig … 😉