Får mejl lite då och då om allt möjligt kring skrivande och egenutgivning, och idag fick jag ett vars frågor jag tänkte besvara här i bloggen.
I alla fall så är jag lite kluven angående sociala medier och jag är lite nyfiken på vad din blogg och din twitter har betytt för ditt skrivande?
Jag kan ofta sitta långa stunder, ibland flera dagar i sträck, utan att knappt prata med en människa. Detta hade jag antagligen inte klarat av utan sociala medier. Jag kan skriva med människor på Twitter, trots att jag egentligen sitter helt själv. Det är en social fördel för mig, men man måste också se till så det inte blir en tidstjuv (vilket särskilt Facebook kan bli för mig. Sitter och klickar runt, runt utan anledning). Sociala medier har också varit ovärderligt just för min egenutgivning, och jag har även fått god kontakt med förlag genom detta. Min blogg och Twitter har haft stor positiv inverkan på mitt skrivande. Det är motiverande och pressande på ett bra sätt att veta att mina bloggläsare vill veta vad jag gör och hur det går för mig.
Är det lättare att bli utgiven om man bloggar?
Om man siktar på att bli utgiven hos ett litet förlag kan det ses som en fördel om man redan har en viss läsekrets, men hos större förlag har det knappast någon betydelse såvida man inte är en känd bloggare och blir publicerad ”på grund av” det, som exempelvis Malin Wollin.
Jag har väl någonstans tänkt att det inte ska spela någon roll, är man bra så är man men nu har jag kommit till en punkt där jag nog måste börja inse de sociala mediernas betydelse för mitt skrivande….eller har jag fel?
Det känns vanligare att författare börjar twittra efter att de blivit publicerade, än innan. Men som allt annat handlar det ju inte bara om att finnas där, utan om att finnas där på ett bra sätt. Och man måste vilja det själv. Sociala medier är lite som det där med träning, alla vet att man borde göra det men om man inte verkligen vill göra det för sin egen skull så kommer man inte att gå till gymmet. Och att börja twittra och blogga för att man ska är dömt att misslyckas. Om du verkligen vill börja blogga och twittra, så testa! Men gör det för att du är nyfiken och för att du vill, inte för att du måste (för några sådana måsten finns inte) 🙂
Tusen tack för dina svar! Tål att tänkas på allihopa 🙂
Börjar känna mej bekväm med att ta upp bloggandet igen, men på en ganska kravlös nivå…som att det inte gör något om det går en vecka mellan inläggen.
Ha det gott!
Det tycker jag låter bra. När det blir ett tvång brukar det sällan bli särskilt bra ändå 🙂