När jag var på Bokmässan hälsade jag på Åsa Schwarz när hon stod i SF-Bokhandelns monter, och bredvid hennes egna böcker på bordet låg just ”Cirkeln”. Jag sa att jag länge tänkt läsa den, och Åsa sa att en av författarna, Sara, var i montern just då. Eftersom jag är någon form av spontan autografjägare (vet inte hur många böcker på Bokmässan som är inköpta enbart för att författaren råkat sitta och signera, men det är många) köpte jag den då. Talade lite med Sara som var trevlig.

Jag åkte från Bokmässan upp Stockholm, där jag spenderade några dagar innan det var dags för semestertripp till Tunisien. ”Cirkeln” är ingen liten pocketbok, och jag funderade om den skulle åka med eller inte. Frågade i bloggen vilka bokmässefynd som borde följa, och ”Cirkeln” var en kandidat för alla som svarade. Så den åkte med.

Vad hände då på resan? Jo. ”Cirkeln” åkte inte med i handbagaget, boken var för stor. Boken blev inte den första att läsas vid poolen, men när det väl blev dags såg jag ut pretty much såhär i dagarna två <————

* Resesällskapet smygfotograferade poolkillarna – jag fick bokbränna deluxe (kritvit hals, knallröd panna, vita streck på sidorna där solbrillorna suttit).

* Resesällskapet hämtade sangria – jag drack sangria och tänkte på blodigt allvar.

* Resesällskapet kommenterade allt som hände runtomkring – jag funderade hur handlingen kunde inneha så många karaktärer men att jag ändå kunde särskilja dem alla efter bara några sidor.

* Resesällskapet somnade tidigt – jag låg vaken sent och förundrades över hur språket i ”Cirkeln” kunde flyta på så bra och kännas så fräscht, trots att de aldrig verkar ha markerat ett ord, högerklickat för att välja synonymer.

* Resesällskapet undrade om boken var bra – ”Sjukt bra”, svarade jag och fortsatte läsa.

* Resesällskapet undrade vad klockan var – jag hade inte tid att svara.

Det börjar vara några veckor sedan jag läste ”Cirkeln”, och på sätt och vis gillar jag att vänta med att skriva recensioner med lite tidsmässig distans, för det man minns i efterhand – är ofta det som räknas.

Det är för mig omöjligt att inte jämföra ”Cirkeln” med ”Hungerspelen” av Suzanne Collins, där jag sträckläste den första delen för att den var så spännande. ”Cirkeln” hade samma effekt, men med ett bättre språk, trots sin enkelhet. De andra delarna av Collins trilogi blev dock inte alls i samma klass. Då ”Cirkeln” är en första del i en trilogi den också – del 2 utkommer april 2012 – hoppas och tror jag att Sara och Mats kan följa upp det här riktigt bra.

Det är magi, men inte för mycket. Det är skildring av ungdom och dess allvar, hur minsta bekymmer likt en snöboll i nerförsbacke kan rulla sig större. ”Cirkeln” innehåller tragik och komik, men även en stor dos igenkänning för den som varit ung.

Nu ska jag att gå med i ”Cirkelns” sida på Facebook, för den här framgångens bara inledda startsträcka vill jag följa till mål. Om det nu finns något sådant, vill säga.

10/10