Status: November är en dyster månad, jag känner det nu. Det är en månad som jag glömmer bort varje år, och plötsligt är den bara här, gör det extra svårt att kliva upp, gör det omöjligt att se glada färger i ett landskap där färgerna sedan sommaren totalt mattats av, domnat bort. Det är svårt, jag erkänner det. Jag har tagit in en del julbelysning vilket hjälper när mörkret kommer alltför snabbt och det känns som natt trots att klockan knappt är fyra. Men fram till dess: Grått. Alldeles grått.
Annonser
Helt otippat tipsar jag om en barnbok att läsa i november: ”Stackars Pettson” av Sven Nordqvist. Om hur grå och trist senhösten kan vara, men också med ett riktigt filosofiskt stycke om skönheten i allt det grå. En bok att läsa och sedan gå ut i skogen, hur gråmulet det än är.
Tack för tipset! Ska spana efter den, gillade ju Pettson när jag var liten 🙂
Håller med, är inte vidare förtjust i novembers grådisiga väder, men eftersom jag är en jultok av stora mått brukar jag härda ut och längta efter glöggdoft, lussekatter och värmeljus. Härligt! Däremot är jag inte ett större fan av januari och februari…USCH!
Jaa jag har redan pyntat en del, satt upp lite belysning och så. Det hjälper mycket att lysa upp när det blivit mörkt.
Januari och februari tänker vi helst inte på ännu 😉
Håller helt med dig, det är så grått så grått! Trist och mörkt är det.
Jag tänder massa ljus direkt när jag kommer hem. Har flera lyktor stående på golvet runt i lägenheten. Enda gången det är lite mysigt att det faktiskt är så mörkt…:(
Jag verkar helt totalt glömt bort denna månad också. Intalar mig att det är Skånes fel. För så HÄR grått brukat det väl ändå inte vara i Mellansverige? 😦 Det minns jag i alla fall inte från förra året.
Förra året var det totalt snökaos i Skåne vid den här tiden … nu är det inte en snöflinga. Regnade lite idag.