Idag åkte jag med mamma och morfar till Arvidsjaur (drygt 5 mil) för att göra lite ärenden. På väg dit passerade vi Ica så jag kunde hämta ut ett paket och det innehöll dessa tre härliga (!) böcker. Jag är inte vegetarian men äter gärna vegetariskt och behövde lite ny inspiration.

Den jag öppnade först var ”Yogamat” av Anna Gidgård och Cecilia Davidsson, en tunn bok (ca 95 s) men den visade sig vara riktigt inspirerande. Den inleds med några sidors info om yogamat följt av finfina bilder med tillhörande recept. Recepten verkar inte alls omöjliga att få ihop och jag kommer att testa flera. Först på listan blir dock ingefärselixir, och ja. Det beror antagligen mycket på namnet. Elixir, är inte det trolldryck så säg?

Den andra boken jag kollade genom var ”Raw food – ett lättare liv”. Av dessa ca 150 sidor handlar närmare hälften om just raw food och det finns även några berättelser om människor som lyckats med sitt välmående med hjälp av just raw food. Recepten är tilltalande det finns både veckomenyer, en dags-menyer och menyer för en raw food-helg. Jag kommer att testa krämig zucchini-pasta, äppelgröt och grön smoothie med fikon. Den sistnämnda är alltså en knallgrön (ganska tjock) dryck som man rekommenderas att dricka ur fina glasflaskor eller återvunna glasburkar. Hur kan man inte gilla det? Haha!

Efter att ha läst igenom de där två tänkte jag att ”Vegetariska kokboken” skulle kännas överflödig och lite … gammal. Rutig kokbok, ni vet. Ah. Den tanken fick jag snabbt äta upp. Förutom massor med inspirerande recept och fin layout är den rena uppslagsverket. Det står om i stort sett allt från näringslära, alger, svamp och GI till ett schema över när man bör äta vilken säsongsbetonad mat. Så, istället för överflödig känns den här kokboken som ett komplement till de två andra, kanske lite av en grundbok till och med.

Alla böcker känns, i alla fall såhär vid första och andra ögonkastet, mycket inspirerande till att äta bättre. Vill man bara testa något nytt skulle jag rekommendera ”Raw food” då den har både recept och lite grundläggande information. ”Yogamat” är också fin men lite dyrare i jämförelse med vad man får i de två andra. Är man redan van gräsätare (så att säga), eller verkligen vill bli, och inte redan har den ”Vegetariska kokboken” är den något av ett måste.