Ett kul sätt att driva med hen-anhängare är att tillägga ”…eller hum” så fort de använder ordet hen. Om personen exempelvis säger:
– Oj, vad fort hen körde.
– Eller hum, svarar man då rappt.
– Vad då ”hum”? säger motparten.
– Ja, det kan ju vara en man.
– Men jag sa ju hen.
– Precis. ”Hen” är den feminina varianten av det könsneutrala pronomenet, ”hum” är den maskulina varianten.
– Men hen är ju ett könsneutralt ord!
– Jo jag vet. Men den maskulina formen av det där könsneutrala ordet är ”hum”. Den kvinnliga formen är ”hen”. Det är alltså ”hen” som gäller när det är en kvinna som man uttalar sig könsneutralt om.
– Men… varför säga ”hum” överhuvudtaget? Ordet ”hen” gäller ju både män och kvinnor.
– Nej, det där har du missuppfattat. Hen för kvinnor, hum för män.
– Jag tror inte du förstår poängen riktigt.
– Jodå. Men jag håller med dig om att hen eller hum körde bil alldeles för fort.
Man kan bli förundrad över hur länge man kan hålla på så här innan en hen-anhängare ger upp. 🙂
Detta ovan stod att läsa på Facebook häromveckan. Vem som ursprungligen skrivit det vet jag dock inte, men nog fnissade jag lite. I och med DNs beslut om att förbjuda sina journalister att använda hen har det också varit dagens absolut största snackis.
För egen del är jag, ironiskt nog, ganska så neutral i frågan. Ibland tycker jag det mest är fånigt, men det är ju också upp till var och en att använda språket som man vill. Och på det sättet är DNs beslut en aning märkligt, men å andra sidan kan de väl ge sina anställda vilka riktlinjer de behagar.
Ett tips till gemene man (eller nej, jag menar gemene hen) är hur som helst att sluta säga hittepåord, låtsasspråk och liknande, för även om hen är nytt i Sverige är det inte nytt i världen. Många (många!) länder har könsneutrala ord och visst finns det en funktion.
Kanske det blir som med leggings. När det blev inne suckade jag högt de första tre månaderna varje gång jag såg någon gå med sådana på stan eller läste om det i någon tidning för det var ju så himla FULT. Numera har jag dock ungefär 20 olika varianter av nyss nämnda fulhet. Ohoh. Jag ändrade åsikt. Henska tanke.
Hittepå är väl just vad alla ord är, d.v.s. godtyckliga. Men de är ju konventionella också, därav svårigheten att föra in nya ord. Återstår att se om hen lyckas.
Visst är det så. Ska bli spännande att se hur det ser ut om ett år.
Det var Mikael Eliasson som skrev dete först. jag modifierade det hela och la till lite att ordet MÄNsklig ersatts med hensklig och humsklig… http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=7922693
Jo jag har sett det där Ronnie, dock verkar det ju som om du faktiskt har hört diskussionen äga rum vilket ju blir lite konstigt kan jag tycka (eftersom den är påhittad).
Jag tror att det är den klurige Mikael Eliasson som är ursprunget till hum-texten.
Det var där jag läste den, men eftersom det stod längst ner att den borde spridas överallt blev jag tveksam om det är han som skrivit den. Inte för att jag skulle bli förvånad. 🙂
Ha ha det var ju kul 😀
Hade just en diskussion vid den gemensamma skrivare om bisexuella som ville bli kallade hen… eller hum då ju om det är en man 😉
Jag som trodde det var hen och hin som gällde, men det fungerar således bra med hen och hum också…;)
Som Johan Glans säger, vad e det för fel på tösapåg!!