Patrik Lundberg har skrivit en bra krönika här om svenskars ovana att raljera kring asiatiska namn. Tänkvärt!
Senaste kommentarer
En droppe midnatt… om ”En droppe midnatt… MarveW om ”Brevet till Alice… Skriva läsa leva om ”Det lilla bageriet på s… Mitt fotokonto
Malin Johansson - skriver mycket, läser mer. 
Att vanan att raljera över folks härkomst skulle vara speciellt svensk kan jag omöjligen hålla med den gode Patrik om. Tror han det, har han definitivt inte varit i England och hört apelsintuggarna prata om grodätarna, korvätarna eller för den delen kålrötterna / svenska kocken-folket, etc.
Personligen tycker jag att det är tragiskt när folk skall veva fram rasistkortet så snart de har möjlighet, främst för att det liksom minskar i värde varje gång det används.
På åttiotalet blev jag förbannad om någon kallade mig rasist, på nittiotalet upprörd, på 00-talet, likgiltig och idag på 10-talet blir jag mest beklämd.