På Bokmässan fanns en monter som verkligen stack ut, och jag måste säga att den är inspirerande. Bara det att överhuvudtaget medverka på mässan med en enda bok är ovanligt, men de lyckades väldigt bra. De flesta jag pratade med på Bokmässan visste direkt vilken monter jag talade om. Många hade köpt boken, alla kom ihåg montern.
Journalisterna Görrel Espelund och Andreas Karlsson har rapporterat från Afrika under närmare två decennier, skrivit om krig, epidemier, fattigdom och korruption. När de kommit hem från resan jag strax ska gå in närmare på, fick de efter att ha berättat om resan för grannar fått frågan ”men, hur är det egentligen där nere i Afrika?” Med betoning på egentligen. Märkligt nog är själva frågeställningen något jag själv, som inflyttad lapplänning i Malmö, kan relatera till. Hur många gånger har jag inte fått en fråga som syftar till att Malmö är en gangsterstad där man knappt vågar gå ut på gatan, trots att min verklighet inte ser ut så?
I alla fall. Detta ordet, egentligen, visar att den som ställer frågan har en egen bild av hur det är i staden, eller i det här fallet: Afrika.
Journalisterna packade in sig i en bil och körde under fem månader 2000 mil (utan en enda punktering) genom östra Afrika. Uppgiften var att skriva om ett annat Afrika, att nyansera kontinenten och utmana the single story om hur Afrika förväntas vara.
Det är märkligt och jag känner mig träffad. Visst inväntar jag tjuvar, bedrägeriförsök, och gerillasoldater. Det gör jag, jag erkänner det. Men de kom aldrig. Istället läser jag om camping under bar himmel, om möten med fattiga människor men som ändå delar med sig av det lilla de har. Om en vänlighet som saknas i den här delen av världen. De letar efter vägar som ej finns, kör i öknen flera dagar och kör bredvid järnvägsspår.
Det enda som var lite störande var att alla vackra bilder finns finns i boken saknade bildtexter. Visserligen upptäckte jag tids nog att det fanns en bildförteckning bland de sista sidorna, men det var ju där det. Gällande the single story har de helt klart utmanat den. Jag kan absolut rekommendera ”Kap till Kairo”, och kan även tänka mig att följa med på nästa resa.
Här finns lite fler korta historier från det äventyret (och oblyg reklam för Görrels förra bok): http://8kvinnor.se/reseblogg/ 🙂