Det finns inget skämmigt i att vara snäll

Jag minns när jag på juldagens kväll läste om den unga mamman i Simrishamn som gått bort i cancer, det är trots allt inte så längesen. Det var via Giving People, som tidigare hette Matkassen, som mamman sökt ekonomisk hjälp. Kommentarerna till inlägget om hennes bortgång var hundratals. Människor som kände med sonen, med familjen, med alla i hennes närhet. Någon vi aldrig träffat berörde djupt i många hem denna kväll. Men idag står följande att läsa på Giving Peoples facebooksida:

Med anledning av det uttalande vi igår gjorde om att det uppdagats att ärende nr 1538, fallet med den cancersjuka unga mamman med en liten pojke, har utförts mot Organisationen så vill jag delge Er alla lite närmare information om ärendet.

I slutet av oktober fick vi via en av våra administratörer kännedom om en ung mamma som drabbats av cancer. Hon hade en liten son på 2 år och pojkens pappa hade lämnat dom när hon fick cancerbeskedet. Denna lilla pojke och hans mamma gick rätt in våra hjärtan och vi ville hjälpa. Det gjordes en insamling med adminstratören som kände den lilla familjen och bodde i samma stad som samordnare. Vi fick en fin uppslutning och samordnaren publicerade bla en bild på de kläder och leksaker som samlats in och ett tackbrev från mamman. Mellan detta tillfälle och den 25 december fick jag ibland lite information från adminstratören hur hans vän mådde, hur hon mådde dåligt av sina mediciner, hennes tacksamhet mot oss och alla er givare. Den 25 december nåddes jag av beskdet att mamman sedan julaftonskvällen befann sig på sjukhus och kämpade för sitt liv. Jag sköt genast upp julfirandet och skickade hem mina gäster och med en klump i magen satte jag mig vid datorn för att tillsammans med hundratals medlemmar i Giving People ge familjen vårt stöd. Vi var många som tände ljus den kvällen, som grät över det orättvisa i att en sådan ung kvinna skulle behöva lämna sin son, jag minns era kommentarer, den kärlek ni gav för en familj ni aldrig mött. Kvinnan förlorade kampen strax efter kl 22 den kvällen och vi var nog många som höll våra egna barn extra tätt intill oss den kvällen.

Dagen efter kontaktades jag via mail av kvinnans mamma som nu också var vårdnadshavare över sitt barnbarn. Det var ett fint mail, om hur mycket det betytt för dom att vi funnits där och haft dom i våra tankar i hennes dotters sista kamp. Hon berättade om sin dotter, om kärleken till sitt barnbarn. Jag var välkommen till begravningen och kvinnan berättade att med hjälp av adminstratören skulle hon starta en blogg, ett sätt hantera sin sorg och att pojken när han blev äldre skulle kunna läsa om sin mamma. Jag hann aldrig ta del av bloggen men fick ibland något mail om att pojken var sjuk tex och det sista jag fick skulle man flyttas till skyddat boende för pojkens pappa ville nu ha vårdnaden igen och skulle ha försökt bryta sig in hos dom medans hon befann sig på sjukhus med pojken.

Många ville hjälpa familjen, vi fick massor av mail från Er givare om att man ville hjälpa dom och förslag på om vi kunde starta en fond för pojken. Eftersom familjen hade skulder och ekonomin var usel då dom hade behövt betala en hyra extra för att hinna flytta ut dotterns saker och den kostnader kring hennes sjukdom mm togs beslutet att dom var berättigade till ett sök för hjälp. Eftersom det hela var så känsligt bestämdes det att adminstratören som kände familjen skulle samordna och överlämna. Eftersom presentkort registreras hos oss skickades de till oss via boxadressen och de medel som kom in till fonden finns idag kvar i vårt förvar. Presentkort samt donationer uppgår till ett värde på ca 5000 kr och vi ber alla er som donerat höra av er så kommer ni få tillbaka det ni skänkt. Några av Er har redan hört av Er och kommer få tillbaka Era donationer inom kort och vissa av Er har istället valt att låta det Ni skänkt gå vidare till andra behövande familjer.

Jag har inte kommit i kontakt med kvinnan under en tid men reagerade inte nämnvärt med tanke på att hon skulle befinna sig i skyddat boende samt att vi lägger ner ett enormt arbete med organisationen och vi har ca 20-30 sökande om dagen som också behöver vår hjälp.

På morgonen den 10/1 får jag ett mail från en av våra givare. Denna person har med annan grupp givare fattat misstankar mot den här kvinnan som skulle vara mormor till den avlidna unga mamman. Efter telefonkontakt framgår också att deras privata utredning pekar mot en av våra adminstratörer. Vi detta tillfälle hade vi ingen som helst anledning att misstänka denna person, en person som varit mycket populär och omtyckt av sina medarbetare. Vi tar alla tips vi får på allvar oavsett personliga uppfattningar som personen stängdes av medans vi påbörjade vår interna utredning. Vi har jobbat dygnet runt med detta sen dess och bevisen hopade sig, det blev för mycket som inte stämde, för många motsägelsefulla uppgifter och oklara svar så igår eftermiddag stod det klart för oss vilket otroligt svek vi som organisation, som medarbetare, som vänner och fram för allt ni givare utsatts för. En polisanmälan upprättades därefter och vi gick ut med uttalande på vår sida.

Vi har fått flera mail ang den blogg som startats av “mormodern”, jag vill förtydliga att den inte har några kopplingar till organisationen men att vi tycker det är viktigt att man gör en anmälan om man har blivit lurad och vi tar gärna emot all information vi kan få som även kan stötta upp vår egen anmälan. Rättvisa ska skippas och sanningen ska segra.

Många av mina administratörer mår idag väldigt dåligt, det finns en sorg och ilska i att man kan göra så här mot en organisation som försöker skapa en förändring för det viktigaste vi har, våra barn! Mina ideella adminstratörer som bokstavligen jobbar dag som natt för att hjälpa våra behövande familjer, att bygga upp ett förtroende mellan oss och våra sökande och våra givare. Det här bedrägeriet som vi blivit utsatta för har inget stort ekonomiskt värde, det är den känslomässiga skadan som tar riktigt hårt på oss allihopa, både vi som jobbar inom Giving People och er som stöttar oss och familjerna.

Jag vill tacka Er alla för det otroliga stöd vi fått från Er, alla fina kommentarer och mail. Det här är vad vi står för, gemenskap!!!!! Vi är starka tillsammans och en vilsen människas girighet kan inte stoppa det vi påbörjat. Vi ska förändra förutsättningarna för utsatta barn i Sverige. Vi ska fortsätta hjälpa och stötta alla dessa barn och deras familjer som behöver vår hjälp. Vi ska jobba både akut och förebyggande för att minska utanförskapet och krossa de fördommar som finns mot ekonomiskt utsatta familjer. Vi ska ge barnen hopp och tilltro om framtiden likväl som mätta magar och varma skor. Vi kommer tillsammans visa att det krävs betydligt mer för att hindra oss från att fortsätta hjälpa andra.

Några av Er skrev igår “Va skönt att det var ett bedrägeri, det betyder ju att en liten pojke inte förlorat sin mamma”. Jag blev helt målös av den medmänsklighet som ryms i de få orden, Jag är så full av beundran och respekt för Er alla som inte låter detta hindra Er från att vilja göra skillnad och som kommer fortsätta kämpa med oss för ett mer förstående samhälle där vi ser det som något naturligt att sträcka ut en hand till den som behöver det.

Tack, 

Linda Hellquist

Så många kommentarer. Att det är tragiskt. Sorgligt. Hur kan någon göra något sådant? Hur kunde inte Giving People veta? Hur vet Giving People att de som söker faktiskt behöver hjälp? Vilka kontroller görs? Bankutdrag? Scanning av facebookkonton, bloggar och allt vad det är?

Det är märkligt, för även om Giving People säkert på sitt sätt kollar upp de som ansöker om hjälp, så är det ju just avsaknaden av byråkratiska papper som gör organisationen så fantastisk. Den drivs inte av formulär utan medmänniskor, den drivs inte på rutin utan dess motor är medmänniskans engagemang.

Flera skriver saker som att de misstänkte det, de förstod det av en eller annan anledning. Flera kommentarer handlar om att detta kan skada Giving Peoples trovärdighet om de inte berättar EXAKT vad som hänt men allt jag undrar är: Varför det? Det finns människor som ljuger, som idag inte har ryggraden där den ska och som inte tänker på någon morgondag men vet ni vad? Karma. Och tid. Förr eller senare kommer den som missbrukar andra människors goda vilja att hamna i klammeri om inte med rättvisan, så med sitt eget samvete. Det kanske inte blir imorgon, kanske inte ens de närmaste åren, men det kommer en dag då det gnager i kroppen på ett sätt som inte kan botas med några pengar.

De som skänkt till ”kvinnan” känner sig lättlurade, många skäms säkert för det. Men varför skäms vi varje gång vi blir lurade? Är det inte just cynismen i att man inte kan lita på någon som vi vill minska?

Jag har hjälpt till via Giving People en gång och det var i november. Jag träffade en kvinna som var så rörd att hon började gråta. Jag hade köpt några smågrejer till hennes dotter som hade födelsedag bara några dagar senare, och helt ärligt så var det verkligen inget märkvärdigt men för henne blev det så stort. All denna hjälp, och hon sa att hon förväntat sig lite mat i bästa fall. Nu hade hon fått födelsedagspresent, kläder och mat till sina tre barn. Ett par veckor senare smsade jag och frågade om födelsedagen och fick följande svar:

”Hej Malin. Jag önskar du kunde ha fått se lyckan i min dotters ansikte. Hon fick en härlig födelsedag och blev jätteglad för sin present. Var så skönt att kunna få lov att slappna av för en stund och njuta tillsammans med barnen. Hade aldrig gått utan din och de andras hjälp. Jag är evigt tacksam för det.”

Sedan fick jag en adventshälsning och senare en julhälsning med bild på hennes tre barn. Även om vi inte känner varandra, så har vi på något sätt skapat ett band jag inte alls kan förklara och jag vill tacka Giving People, för utan dem hade jag inte varit med om det här. Om hur något så litet kan tas emot som något så stort. Om så 80 % av alla gånger man visar medmänsklighet i livet skulle visa sig vara bedrägerier, så skulle de resterande 20 % ändå vara värt det. Det är en märklig, mäktig känsla som inte riktigt går att beskriva, den måste upplevas.

Hur någon kan låtsas vara en cancersjuk mamma för att snylta till sig någon tusenlapp från en organisation där man själv dessutom är aktiv övergår mitt förstånd, men hur en organisation med en så enkel filosofi kan påverka ett land så mycket till det bättre … och till och med efter bara några månader bli omnämnda klockan 15 på julafton i SVT1 … det är det som är storheten.

humanity giving people matkassen malinthewriter

Annonser
Det här inlägget postades i Privat. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Det finns inget skämmigt i att vara snäll

  1. A M Lagerman skriver:

    Snäll är min favoritegenskap. Så skönt att ett barn inte förlorat sin mamma, det är alltför många som får sina familjer sönderslitna av cancern. Visst är det bedrövligt att snällhet utnyttjas, och jag förstår alla som tvekar att räcka ut en hjälpande hand om man har blivit lurad tidigare. Känslan av att ha blivit utnyttjad är hemsk. Men förmodligen skulle det vara bättre om man kunde vara glad för att man har ett hjärta än att insatsen inte uppskattades efter förtjänst. Hoppas att det här inte förstör för organisationen som gör en otroligt viktig insats. Så bra att du skrev om det!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s