Inte förrän på sidan 56 känner jag att det verkligen börjar visas vad pilates är. Innan dess står det hur man kan sträcka på sig när man vaknar och sen öppna fönstret och ta tre djupa andetag. Och en massa bilder.  En bild på en överarm med triceps och biceps utpekade. Det står om att man ska träna varje dag och att träning ska vara kul. Att man inte måste bli trött av att träna för att det ska räknas. Och så vidare och så vidare. Det här är en bok om pilates. Jag vill läsa om PILATES, inte om … en massa basfakta om träning i allmänhet.

Mer än halva boken består dessutom av bilder, varav många känns överflödiga och ditsatta som utfyllnad. Ironiskt nog är att när det äntligen är dags för pilatesövningar som visas på bilderna så är bakgrunderna så mörka att det inte alls är optimalt för visning av hur man ska göra. Det verkar viktigare med en cool ljuseffekt än att läsaren faktiskt ska se hur man ska spänna musklerna för bästa möjliga träning. Och i slutet dyker det helt plötsligt upp recept. Jag vet inte, men boken känns så ostrukturerad, som att de försöker få med precis allt istället för att fokusera på just pilates.

Det står att Kristina Modig är en erfaren pilatesinstruktör men varför känns det mesta i boken som referat från det som andra har sagt? Borde hon inte ha mycket egna filosofier och erfarenheter att berätta om? Sedan får jag väl säga att något som antagligen får ”Pilates – för styrka, spänst och smidighet” att blekna en aning är att jag läste den precis efter ”Yoga är min terapi”.

Boken tar en knapp timme att läsa och inspirerad? Nej. Irriterad? Ja. Besviken? Ja. Ska jag testa övningarna? Absolut.

3/10