Hej och välkommen till Jupiter! Eller nej, jag menar ju Västerbotten …

Jack Hildén, författare och kritiker hos Aftonbladet, har sett sig om i Sverige men får det att låta som en resa med slutdestination i en annan galax. Och jag kan inte annat än att bli en aning irriterad. När det för en gångs skull, för det är minsann inte ofta, skrivs om något här uppe så blir det såna här fåniga krönikor som förlöjligar den norra delen av Sverige. Missanpassad i Missenträsk. Tillåt mig att vässa motorsågen.

”Tydligen har jag bokat tågbiljetten fel. Har aldrig hört talas om Jörns station, följde alltså SJ:s förslag med snabbtåget till Umeå, buss till Skellefteå, sen buss till Jörn. Jag förstår inte varför, men det är helt fel.”

Men oj, så tokigt! Typiskt att det blir fel när man ska åka till ett så konstigt ställe …

… eller?

Om vi då tar oss en titt på SJs hemsida där det ser ut såhär:

Skärmavbild 2015-05-03 kl. 17.48.26

Oj … Hela två alternativ! Nä, jag vågar inte chansa så jag väljer att resa till Jörn busstation …
Skärmavbild 2015-05-03 kl. 17.54.00Då ska vi se … väljer jag dagtåg så är det 4 byten, dvs byte i Sundsvall, Umeå och Skellefteå … men … vad händer om man läser/tittar/kollar lite längre ner … där står det Nattåg … 0 byten … Så hur Jack Hildén lyckas skylla det här på att han aldrig hört talats om att det finns en järnvägsstation i Jörn, det vet jag faktiskt inte.


Nå.
Går vidare.

”Jag har stresshandlat på Lidl, oförmögen att avgöra vad och hur mycket som behövs för en vecka när jag inte har chans att komplettera. Pyttipanna och snus.”

Tufft liv. Men äter man inte mat i Stockholm …?

”Om somrarna står renarna uppradade längs vägkanten och väntar på fläkten när en bil susar förbi, och skapar ett uppehåll från flugorna. Eller var det mygg? Minns inte vad han sa. När lastbilschaufförerna krockar med renarna händer de att de skär av örat och tar med som bevis till arbetsgivaren.”

Hahahahahaha ….

Hahahahahahahaha …

Haaaaaahahahahahahahahahaha …

Nä. Går vidare.

”Jag kontrar med att berätta om gårdagens påskmiddag hos mamma, i deras nya femma vid Mariatorget.”

Femma vid Mariatorget. Nu snackar vi kulturkrock.

”Tystnad på ett sätt som är svårt att förstå.”

Vad är det som är svårt att förstå …? Att det är tyst …?

”Inte en enda av de jag pratar med har läst Sara Lidman. Inte jag heller.”

Hur kan man åka upp till Sara Lidmans hus för att skriva, utan att ha läst en enda av hennes böcker …?

”Inte heller jag klarar av tystnaden. Radion står på. Och under dagarna börjar jag uppleva att nyheterna inte angår mig. Så långt ifrån allt som händer att det inte spelar någon roll. ”

Så långt ifrån allt som händer … Jo tack, det är ingen nyhet att folk i söder menar att händelser i norr inte räknas. Händer det inte kring Mariatorget, så har det inte hänt. Typ.

”Glommersträsk har Ica och jag har undersökt om möjligheterna att ta sig dit utan bil, vilket naturligtvis är omöjligt.”

Det är 7 kilometer mellan dessa orter, så varför skulle det vara omöjligt att cykla …? Dessutom, Jack, hade du frågat någon av de uppskattningsvis trettio grannarna hade säkert någon skjutsat dig alternativt erbjudit dig lift.

”Jag vänder om. Det krävs en brant backe för att jag ska förstå att jag åkt vilse. Trots att jag följt spåret så noga.”

Jag vet inte om man kan säga att man är vilse, när allt som behövs är att man vänder om och följer sina skidspår hem igen …

”Jag är van vid att vara på väg mot något, att rörelser alltid har ett mål.”

Precis … som att springa på gymmet utan att flytta sig en meter.

”Faller ihop vid slutet. Foten vrids och smärtar. Jag tar upp telefonen. Ingen täckning. Det spelar ingen roll. Jag skulle hellre dö än ringa efter hjälp.”

Alltså … åker man från Stockholm till en liten by nära gränsen till Lappland med ett 3-abbonnemang så får man lite skylla sig själv …

Hur som helst. Jag tycker det är så trist när en stor tidning, för en gångs skull, bemödar sig med att ge utrymme för text som handlar om mina trakter så blir det såna här fåniga skildringar som förlöjligar den här underbara delen av landet. Kom hit och upplev naturen, bygden, turismen, företagskulturen, gästfriheten, andan. Jag menar, Missenträsk ligger inte uppe på ett fjäll tio mil från närmaste civilisation (så nej, fjället Vithatten som nämns i Jacks text är inget fjäll, det är ett berg. Och så himla långt bort är det inte heller …). Men sitter man bara hemma på sin egen farstubro så är det klart att det blir tyst och ensligt (utom vid Mariatorget då, antar jag). Om man tar på sig skidor och åker ut i skogen, då bör man inte bli förvånad att man är omgiven av skog.

Men hur som helst Jack. Det står i texten att du var i Sara Lidmans hem för att skriva, och jag hoppas verkligen att du lyckades få fram något betydligt bättre än det här.

Tack o hej.

Detta inlägg publicerades i Privat. Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till Hej och välkommen till Jupiter! Eller nej, jag menar ju Västerbotten …

  1. Maria skriver:

    Jag tycker inte att han förlöjligade vår bygd, jag tycker han förlöjligade sig själv 😀 😀
    Han framställer sig själv som helt oförmögen att överleva utanför stadsgränsen…

  2. annicabray skriver:

    Härligt Malin!

  3. Jocke skriver:

    Bra summerat!

  4. Pingback: Om bilden av ställen som ligger utanför tullarna | Erikas tankar om saker

  5. Pingback: Det har hänt igen – en kulturjournalist har besökt landsbygden - Newsradar.se

  6. katarina skriver:

    Jag tycker som flera andra, att det är sig själv han förlöjligar snarare än Västerbotten. Alla lokala framstår som helt rimliga och smarta. Ok, ingen av dem har läst Lidman men det har inte han heller. Jag läser det som självironi ”jag lyckades inte ens ta tåget till Jörn”.

    • Torun skriver:

      Ja, visst är det en självironisk text, som jag ser det. Han är vilsekommen i det för honom okända och ironiserar över sig själv, den tafatta Stockholmaren.

  7. Lina skriver:

    Tack!!! Så sjukt less på journalister som får allt norrut att låta som dyster ödemark och folket som bor där hemuler.

  8. Christian skriver:

    Boooooom! Vilken skalp!
    Skitnödigare söderhipster och löjligare krönika får man gräva djupt efter. Vad fan vill karln med detta? Och att jämföra sig med Öijer (rimligtvis är det poeten Bruno K Öijer han menar som ängsliga kulturwannabes ofta vill relatera till) är ju blygsamt…
    Det är ALLTID lika roligt när lågskoprydda och oroliga stockholmare beger sig utanför tullarna.

  9. Pingback: ”Hela Sverige” | Malin Johansson – skriver mycket, läser mer.

  10. Pingback: I could´t help but wonder | Malin Johansson – skriver mycket, läser mer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s