”Svartsjön-skådespelaren berättar om dramat under inspelningen. Filip Berg: Vi hade kunnat dö.”

Ibland dyker det upp sådana här texter om dramatiska händelser som hänt här uppe i obygden. Denna från förra året exempelvis. Eller för all del denna. Men ändå. Man måste ju förstå att det här, det här med att vara nära döden är något otroligt otäckt. Men ändå. Frågorna hopar sig.

”En vanlig shoppingdag i Vilhelmina höll på att sluta i katastrof för skådespelarna i Svartsjön. Bilen fastnade i en snödriva och mobilerna laddade ur.
– Det hade kunnat gå riktigt illa, säger Filip Berg.”

Redan i ingressen uppstår lite frågor. Nu är väl inte Vilhelmina någon jättestor metropol. Men om bilen fastnar i en snödriva och mobilen laddar ur i Vilhelmina tror jag faktiskt att det finns hjälp att få. Eller…?

”Under en ledig dag passade några av skådespelarna på att åka de 18 milen från Borgafjäll till Vilhelmina för att shoppa. Men på vägen hem händer det som inte får hända. (de parkerar i en snödriva och alla viftar samtidigt med sina mobiler i den kalla luften så samtliga mobilbatterier synkroniserat dör. Reds. anm.)”

Ok, så det var alltså inte i Vilhelmina det hände. Då så. Då är jag med! Inga konstigheter!

”– Vi hade precis kommit upp på fjället när solnedgången kom. Då ville Aliette att vi skulle gå ut och fota men sedan när vi ska åka så har hjulen fastnat i en snödriva och alla våra telefoner dör på grund av kylan, säger Filip Berg, 30.”

Hjulen kan ju inte liksom helt plötsligt fastna i en snödriva. I så fall har man ju parkerat i en snödriva. Och då kommer man ju till frågan: Varför parkerar man i en snödriva?

”På vägen där de befann sig passerar man, om man har tur, ungefär en bil varannan timma under dagtid. Men efter klockan 18 blir det om möjligt ännu mer tomt på vägarna.”

Varför parkerar man i en snödriva om det ändå är helt tomt på vägarna …?

”I och med att mobilerna inte hade något batteri kvar trodde Filip Berg att det skulle bli svårt för någon att hitta dem.
– Det är ju 70 mil landskap att genomsöka typ. Så förutsättningarna för att vi skulle bli hittade var helt värdelösa, säger han.”

70 mil landskap? Men var de inte bredvid en väg …? Eller vart var egentligen den här snödrivan som de parkerat i?

”Men efter bara någon timmes kämpande ser de plötsligt ett ljussken och inte bara en utan tio stora bilar i neonfärger dyker upp.
– Ut kliver 15 tyskar som kör på den här vägen för att de ska testköra någon BMW eller något, varav några var typ fulla kändes det som. Men de lyckas i alla fall dra upp oss på vägen så att vi äntligen kunde köra hem, säger Filip Berg.”

”Det är först på hemvägen som de på riktigt inser allvaret i vad de just varit med om.
– Jag satt och tänkte att vi hade kunnat dö. Det hade faktiskt kunnat gå riktigt illa, säger Filip Berg.”

Gunilla Persson nära att drunkna av ett vattenglas. Filip Berg riskerar livet för att fotografera en solnedgång. Med bilen parkerad i en snödriva.