”I en lägenhet i det trendiga Islington i London börjar Iona Kirkpatrick översätta ett kinesiskt brev och snart är hon indragen i ett drama hon inte kan släppa. Vem är Kublai Jian och var finns han nu? Vem är den älskade Deng Mu som han skriver till?

Jians och Mus historia blir en vindlande berättelse som tar sin början i slutet av 80-talet och fortsätter tjugo år framåt i tiden, en berättelse om kampen för att få tänka fritt, om Jians försök att undkomma sina fiender och att skapa sig en plats i tillvaron i ett stängt Europa.”

Jag gillar handlingen i ”Jag är Kina”. Språket är bra, jag gillar de olika perspektiven. Men det går för långsamt, alldeles för långsamt. Det känns lite hackigt. När jag kommit halvvägs känner jag en liten nyfikenhet över hur det ska sluta, men känslan av att det går så segt tar över och jag lägger ner.