
Polly hade allt: jobb, bostad och pojkvän. En konkurs senare är hon alldeles ensam och när hon flyttar till ett rum ovanpå ett nedlagt bageri i en fiskeby återupptar hon sitt största intresse. Snart sprids doften av hennes nybakade bröd över strandpromenaden. Givmilt delar hon det med en skadad lunnefågelunge och de nyfunna vännerna, fiskaren Tarnie och hans besättning. Pollys buttra hyresvärdinna driver ortens bageri, men hennes bröd blir sämre för varje år som går, och hon känner sig hotad när allt fler föredrar Pollys bröd. Fast besluten att nå dit hon vill utan att trampa på någons tår tar Polly små men lyckosamma steg framåt. Och när hon får kontakt med den hemlighetsfulle biodlaren Huck och hans stormrike vän Reuben tar ett nytt kapitel i hennes liv sin början.
Jag blev faktiskt mycket positivt överraskad av Jenny Colgans ”Det lilla bageriet på strandpromenaden”. Feelgood-romaner kan rätt ofta vara lite för enkla för min smak, och det vimlar ju nästintill av dessa ”Det lilla”-böcker och jag hade inte någon större förhoppning kring den, men den visade sig vara riktigt mysig faktiskt. Bra miljöbeskrivningar och trevliga karaktärer och bra story också för all del. Ska läsa nån mer av hennes böcker helt klart. 🙂
8/10
Själv stod jag inte alls ut med den här boken. Ogillade huvudkaraktär, handling och ja, fler andra karaktärer också. Men så är jag inget jättefan av feelgood heller så jag är väl extra kräsen misstänker jag. 😀